I Estland haren massgrav påträffats vid utgrävningar i landets södra delar.

Graven innehöll kroppar av tio män som tros ha dödats av sovjetdiktatorn Josef Stalins säkerhetstjänst NKVD under efterkrigstiden, rapporterar Estlands statliga tv- och radiobolag ERR.

De döda tros ha varit medlemmar av Estlands motståndsrörelse "Skogsbröderna" som kämpade mot Sovjetunionen under tiden efter andra världskriget.

Notera de propagandiska bruken av terminologi, samt den uppenbara sympatin för skogsbrödernas terroristhandlingar. Skogsbröderna var nationalister och Nazister och Nazist-kollaboratörer som sprang ut i skogarna när Pestland befriades under andra världskriget och sedan låg och ruvade ute i skogarna och utförde då och då terroristattacker mot militära och civila mål tills de gav upp någon gång under slutet av femtiotalet och början av sextiotalet. Notera även att det insinueras att NKVD var Stalins privatarmé. Tio än är heller ej många, och dylika personer avrättades även i Danmark och de flesta delar av Europa efter kriget, bland annat den tyska motsvarigheten till Skogsbröderna, Varulvarna, vars uppgift var att i händelse av Nazitysklands fall springa ut i skogen och sabotera och terrorisera vad som skulle komma efter. Det är osmakligt att SR så enfaldigt skulle parrotera det nonsens som kastas upp ur Pestlands statliga TV och Radio trots hur befängt det är.

Det finns monster.

Jag har sett dem. Jag ser dem hela tiden. Dom bor där i mörkret om natten bakom buskagen. I skuggan av träden och under jorden. Man kan höra dem ibland, hur det prasslar i mörkret och hur dem andas, sniffar i luften, vädrar doften av byte. Klickandet av deras bestialiska hovar. Deras yttringar, gutturala skratt som börjar som sura uppstötningar och slutar i den makabra, helvetiska fördömmelsens blasfemiska fnitter, ett hästlikt gnäggande. Ibland kan det till och med låta som om det är tal som kommer ur deras munnar. Stön, gnällande nasala toner ekar mellan husen till ackompanjemang av spritflaskors klirrande.

Människor försvinner. Tusentals människor varje år försvinner och hittas aldrig. Du kanske tror att det är självmord, kidnappningar, olyckor, där kropparna spolas ut i havet, sjunker och försvinner.

Inte.

Det är monstren.

Dem finns. På riktigt.

Och jag har bevis. Jag har fångat dem på bild. Titta. Behöver jag säga mera?



Monster. Dem finns. Var försiktig.