Tiden lider, ögonen svider, dagar far förbi och allting omgärdas av ett dis, glömskans dis som snart jagar bort alla sammanhängande minnesintryck och ersätter dem med förryckta minnesbilder utan mening. Det här är tårarnas tid, dårarnas tid likväl, framtiden tornar upp sig som en morbid mardrömskreation, ett förskräckligt monstrum som likt en ohygglig kilometerstor dammsugare suger i sig allting och sprutar ut det som moln av damm, allting pulveriserat och förpassat till askhögar. Se där, borgerskapet och deras knähundar, fördärvliga lakejer, se hur dem står där i sina styrelserum och klappar varandra om ryggen, brottslingar, avskum; deras munnar sladdriga, osäkert spottar de alltmedan de yrar om den fria marknaden.

Jävla skit. Åt helvete.